Odiskade glas på söndagen, våta handdukar på badrumsgolvet och skor som inte står på dörrmattan utan överallt i hallen. 25 % av folket hemma tycker att det är stökigt i hemmet. Det är verkligen stor skillnad på män och kvinnor i hemmet. Städning är en utav männens sämsta egenskaper. Att städa kräver mer tid än kunskap, där tänker männen lite annorlunda. Det finns flera städföretag som hjälpsamt skulle ta hand om dina problem på ett enkelt sätt. De har flera maskiner, städmedel och mer kunskap att tillgå. Det underlättar när man pratar om städning. Att ha någon som tar han om städningen hemma löser ofta många problem, och kvinnan i hemmet behöver inte oroa sig för att mannen inte tar sitt ansvar. Testa någon månad att ha hemservice för att se vad du tycker. Du kommer inte att ångra dig.

Vill du göra ditt hem lite personligare? Varför inte trycka upp några av dina favoritbilder på canvas? Du kan välja mellan flera olika storlekar och kan lätt göra din egen häftiga kollektion av t.ex. höstbilder eller varför inte en bild på barnen så du kan minnas hur de såg ut när de var små och lugna. Tycker du att det är lite dyrt med canvastryck för dina vanliga bilder så kan du istället trycka upp små affischer på dina bilder och sedan klä dem i ram själv. Trycket blir lika bra och priset blir mer välkommet för plånboken så att du kan fylla hela ditt hem med dina egna exklusiva bilder.

Hur ofta ska man städa? Den frågan ställer sig ofta familjemamman i huset. Många svarar 2 gånger i veckan. Och totalstädar gör man oftast en gång inför sommaren och en gång innan julen. Vet man inte hur man ska städa och komma åt överallt så kan man anlita ett städföretag, de vet hur man ska göra och vilka medel som ska användas var. Det är perfekt nu med nya ROT avdraget som innebär att du får dra av halva kostnaden, alltså i slutändan så blir det hälften av priset mot innan. Ett annat tips är att använda sig utav en pensionär som hjälper till med städningen. Pensionärsbemanning har blivit allt vanligare i våra storstäder, för där verkar folk mer upptagna med andra saker, tex jobb eller familj än i övriga landet. T.ex städföretag som sköter städ i Göteborg har ökat sin omsättning av sina anställda på bara ett år. Har du en för stor trädgård så kan du se till att få den fin till sommaren. Du kan få hjälp av kunnig personal i Göteborg som vet hur det går till, att klippa gräs och göra rent i rabatten. Har du en central trädgård i Göteborg har du många som går förbi och ser hur fint du har. Så det finns ett visst värde att hålla den i ordning. Inte allra minst för ögat och ditt välbefinnande.

Som ett led i arbetet att förbättra tryggheten i våra bostadsområden så uppmanas fastighetsägare att skaffa en säkerhetsdörr. Förutom en förbättrad säkerhet ger en säkerhetsdörr också bättre ljudisolering speciellt ut mot trapphuset i ett flerfamiljshus eller lägenhet och bostadsrätt. Man kan välja att få dem med titthål, stålkar, och fözinkade gångjärn. Även en nyckeltub där man ska förvara en extra nyckel så att det alltid går att komma in om man låser sig ute. Sveriges fastighetsägare har fått upp ögonen på dessa dörrar i takt med att inbrotten i småbarnshus och familjehus har ökat. För att förvara vapen och andra värdesaker så kräver staten numera att du har ett vapenskåp där du förvarar dina jaktgevär. Vapenskåpet hindrar även barnen att få tag i vapnen.
 

Trodde du att den långa och kalla vintern var över? Inte riktigt ännu, först ska den betalas också. Nu i maj kommer notan för uppvärmningen under den kallaste delen av året. Man kan tycka att ett hus som är bra isolerat inte borde få så dyra uppvärmningskostnader efter att man väl har fått upp värmen. Men faktum är att den största värmeboven sitter i fönstret. Har du inte ordentliga 3-glasfönster med bra isolering så kan vintern bli en riktig dyr historia. För att skydda dig mot otrevliga överraskningar även nästa år så bör du i sommar göra en riktig fönsterrenovering där du byter alla tätningslister runt fönstren och byter ut dina gamla fönster mot nya moderna välisolerade rutor.

Har du funderat på att flytta till nya breddgrader. Då krävs det att dy flyttstädar så att lokalen eller bostaden blir godkänd av den nya köparen. Det finns ingen axakt lista att gå över när man ska flytta eller vad som krävs vid flyttstädning. I samtliga rum så gäller det att tvätta av alla målade ytor, väggar, lister och snickerier. Dammtorka ljusknappar och eluttag. Fönster ska skruvas isär och ska tvättas på båda sidor. Flyttstädning i Stockholm fungerar lite annorlunda. När det kommer till kvalite så är det oftast de små företagen som är bättre och det känns lite att så är fallet i Stockholm. Städningen där uppe utgörs ofta av personer som inte kan prata svenska och som har svårt att kommunicera.

Växer ert företag så det knakar i den stundande högkonjukturen? Kanske är det dags att se sig om efter nya kontorslokaler. Att sitta trångt är inget som är populärt bland anställda och de flesta jobbar bättre om de får ha sin egna zon, även om man sitter i ett öppet kontorslandskap så är det trevligt att ha lite mer plats runt omkring sig så att man inte känner att man sitter ihopträngda som packade sillar. Inom vissa branscher som t.ex. om man sysslar med telemarketing så kan det vara fördel att hyra kontor där man kan ha ett stort öppet kontorslandskap och sedan bara skärma av säljarna med skärmväggar så att de kan höra och peppa varandra till att sälja mer.

Har du funderat på att göra lite fint nu till våren där hemma. Då finns det lite olika alternativ, man kan hyra in ett städföretag som sköter det eller kanske har någon kusin som kan göra det lite billigt. Det beror på lite vad man vill få hjälp med, handlar det om att dammsuga och göra rent toalett så krävs det ingen speciell utbildning eller särskilda kunskaper. Ska man vaxa bilen så vill man lämna in den till någon professionell firma. Ska man måla om så rekommenderas ett måleriföretag som tar han om det. Även om du ska flytta så krävs det nästan ett städföretag som står för flyttstädning, de levererar alltid sina tjänster med en garanti.

Ett problem svenskar har är att vi får för lite sol. Solens påverkan är förmodligen större än vad vi tror och då syftar jag inte på den fysiska påverkan såsom solbränna utan det är den psykiska påverkan som är den mest påtagliga.

När svenskar vill åka utomlands är det många gånger inte kulturen vi är ute efter. Istället hör man ofta hur mycket någon längtar efter solen. Skymtar solen bland molnen en februaridag kan man inte låta bli att stå ute en extra minut bara för att blunda och vända blicken mot strålarna.

Ett knep svenskarna kan ta till för att få ta del av solens positiva strålar, men ändå inte frysa ihjäl, vore att göra en balkonginglasning eller om man bor i villa, inglasade uterum. Genom detta kommer våren tidigare och hösten senare.

Istället för att lägga sista tusenlapparna på att åka en sista minuten charterresa till ett land där man bara svettas och får stå ut med konstig mat, kan det räcka att lägga några slantar på ett altantak. Ett tak över altanen bevarar värmen längre och innebär ett billigare alternativ för den som vill kunna sitta ute när det hänger regn i luften.

Detta vore inte bara effektivt för den som bor i hus och kan ha altan utan någon med balkong kan många gånger enkelt utnyttja sitt balkongräcke och göra en påbyggnad, för att sedan kunna sitta på balkongen fler dagar om året.

På 34 år har de svenska huspriserna stigit med 732 procent. Det motsvarar ganska exakt en dubbling av priserna vart tionde år. Samtidigt är de regionala skillnaderna enorma. Medan hus i exempelvis Stockholm och delar av Skåne kan betinga fantasisummor får det betraktas som relativt billigt att köpa hus i Västerbotten.

Huspriser är något som engagerar svensken. Det är inte konstigt. Husköpet är för de allra flesta av oss den största affär vi gör i livet.

Vi läser bostadsannonser på nätet och i tidningen och förundras över hur dyrt allting är; minsta lilla hus kostar flera miljoner kronor, åtminstone i storstadsområdena. I glesbygden är det en annan prissättning.

Och huspriserna har stigit mycket. Pris- och värdeutvecklingen på småhus mellan 1975 och 2008 visar att snittvillan i landet har stigit i värde med 732 procent på 34 år, enligt SCB:s officiella fastighetsprisindex.

Men värdeökningen tog egenligen inte fart förrän i mitten av 1990-talet.

- Mellan 1975 och 1992 hade vi väldigt hög inflation. Den reala husprisökningen mellan 1975 och till efter krisen 1993-94 var ingen reell ökning alls! Den stora reala prisökningen har skett efter 1995, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH.

En förklaring till att husen har ökat i värde är att vi har haft en snabb inkomstökning från mitten av 1990-talet , men huspriserna har stigit snabbare än inkomsterna.

Hushållens disponibla inkomst visar hur mycket pengar genomsnittshushållet har att röra sig med. SCB har statistik från 1991, det året hade ett svenskt snitthushåll 194 700 kronor i disponibel inkomst. Förra året hade den disponibla inkomsten stigit till 248 800 kronor. En ökning med 54 100 kronor per snitthushåll på 17 år; nära 3 200 kronor om året.

Förutom ökade inkomster har lägre räntor gjort det billigare att låna pengar, vilket betyder att folk kan betala mer för sitt hus. Detta i kombination med urbaniseringen och ett lågt bostadsbyggande har pressat upp priserna.

- Lägespreferensen har också blivit starkare, man vill inte bo varsomhelst. Det är ofta billigare utanför städerna, men folk vill bo centralt, konstaterar Hans Lind.

När bostadspriserna stiger blir folk dessutom rikare och kan betala mer för en ny bostad, säger Hans Lind och sammanfattar de viktigaste faktorerna till prisökningen:

- Ökade förmögenheter, ökade inkomster, låga räntor och urbaniseringen.

Kan priserna stiga mer från de här nivåerna?

- I fem år har vi talat om att priserna ska gå ned, men nästan alla försök att förutsäga prisutvecklingen för hus och bostadsrätter har misslyckats, säger Hans Lind.

Han jämför med andra länder där den kraftiga konjunkturnedgången fått huspriserna att falla, men så icke i Sverige.

Riksbanken kom nyligen med sin andra finansiella stabilitetsrapport för i år. Där hette det bland annat:

“En samlad bedömning talar för att husprisutvecklingen i Sverige i stort sett har varit motiverad och att huspriserna kan fortsätta att stiga ytterligare det närmaste året.”

“Men ökningen bör rimligen bli måttlig, bland annat eftersom både hushållen och bankerna räknar med att räntan framöver kommer att återgå till mer normala nivåer”, skriver Riksbanken.

För att återgå till den historiska husprisutvecklingen. För 34 år sedan betalade en husköpare i genomsnitt 188 000 kronor för en villa. Förra året hade snittpriset stigit till 1 811 000 kronor. En prisökning med 1 623 000 kronor på 34 år eller 47 735 kronor om året.

Den procentuella ökningen är större för snittpris än för fastighetsprisindex vilket beror på att indexet tar hänsyn till fler faktorer, bland annat standard och läge.

När det gäller regionala skiilnader, finns statistik från och med 1988. Under de senaste 20 åren har huspriserna stigit mest procentuellt sett i skånska Lomma; med 418 procent till 3,4 miljoner för snittvillan. Allt enligt statistik från SCB.

De dyraste villorna återfinns dock inte i Skåne utan i Stockholms län och listan toppas av Solna där genomsnittshuset i dagsläget betingar ett pris av 6,4 miljoner. Solnavillan har ökat i värde med 373 procent sedan 1988. Näst dyrast är det att bo i hus i Danderyd, 6,2 miljoner, där har priserna stigit med 281 procent sedan 1988.

Längst ned på listan hittar vi Norsjö kommun i Västerbottens län, där har priserna backat med 1 procent sedan 1988. I Norsjö kostade genomsnittshuset 294 000 kronor förra året. De billigaste husen i Sverige återfinns dock i Åsele i samma län; där får man i genomsnitt betala 278 000 kronor för en villa. Åselevillan har ökat med 27 procent i pris sedan 1988.

Genomsnittet för hela landet är ett huspris på 1,8 miljoner kronor och en värdeökning med 223 procent sedan 1988, enligt SCB.

För att sätta huspriserna i relation till något annat kan man ta utvecklingen på Stockholmsbörsen. Visst har huspriserna utvecklats gynnsamt i stora delar av landet, men det är ingenting mot vad Stockholmsbörsen har gjort.

Generalindex har gått upp med 3 215 procent mellan januari 1980 och december 2008. Lägg årets uppgång till det och vi hamnar på en uppgång med 3 260 procent på 29 år, en värdeökning med drygt 32 procent per år i genomsnitt.