Rakt uppåt för huspriserna med tiden!
På 34 år har de svenska huspriserna stigit med 732 procent. Det motsvarar ganska exakt en dubbling av priserna vart tionde år. Samtidigt är de regionala skillnaderna enorma. Medan hus i exempelvis Stockholm och delar av Skåne kan betinga fantasisummor får det betraktas som relativt billigt att köpa hus i Västerbotten.
Huspriser är något som engagerar svensken. Det är inte konstigt. Husköpet är för de allra flesta av oss den största affär vi gör i livet.
Vi läser bostadsannonser på nätet och i tidningen och förundras över hur dyrt allting är; minsta lilla hus kostar flera miljoner kronor, åtminstone i storstadsområdena. I glesbygden är det en annan prissättning.
Och huspriserna har stigit mycket. Pris- och värdeutvecklingen på småhus mellan 1975 och 2008 visar att snittvillan i landet har stigit i värde med 732 procent på 34 år, enligt SCB:s officiella fastighetsprisindex.
Men värdeökningen tog egenligen inte fart förrän i mitten av 1990-talet.
- Mellan 1975 och 1992 hade vi väldigt hög inflation. Den reala husprisökningen mellan 1975 och till efter krisen 1993-94 var ingen reell ökning alls! Den stora reala prisökningen har skett efter 1995, säger Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH.
En förklaring till att husen har ökat i värde är att vi har haft en snabb inkomstökning från mitten av 1990-talet , men huspriserna har stigit snabbare än inkomsterna.
Hushållens disponibla inkomst visar hur mycket pengar genomsnittshushållet har att röra sig med. SCB har statistik från 1991, det året hade ett svenskt snitthushåll 194 700 kronor i disponibel inkomst. Förra året hade den disponibla inkomsten stigit till 248 800 kronor. En ökning med 54 100 kronor per snitthushåll på 17 år; nära 3 200 kronor om året.
Förutom ökade inkomster har lägre räntor gjort det billigare att låna pengar, vilket betyder att folk kan betala mer för sitt hus. Detta i kombination med urbaniseringen och ett lågt bostadsbyggande har pressat upp priserna.
- Lägespreferensen har också blivit starkare, man vill inte bo varsomhelst. Det är ofta billigare utanför städerna, men folk vill bo centralt, konstaterar Hans Lind.
När bostadspriserna stiger blir folk dessutom rikare och kan betala mer för en ny bostad, säger Hans Lind och sammanfattar de viktigaste faktorerna till prisökningen:
- Ökade förmögenheter, ökade inkomster, låga räntor och urbaniseringen.
Kan priserna stiga mer från de här nivåerna?
- I fem år har vi talat om att priserna ska gå ned, men nästan alla försök att förutsäga prisutvecklingen för hus och bostadsrätter har misslyckats, säger Hans Lind.
Han jämför med andra länder där den kraftiga konjunkturnedgången fått huspriserna att falla, men så icke i Sverige.
Riksbanken kom nyligen med sin andra finansiella stabilitetsrapport för i år. Där hette det bland annat:
“En samlad bedömning talar för att husprisutvecklingen i Sverige i stort sett har varit motiverad och att huspriserna kan fortsätta att stiga ytterligare det närmaste året.”
“Men ökningen bör rimligen bli måttlig, bland annat eftersom både hushållen och bankerna räknar med att räntan framöver kommer att återgå till mer normala nivåer”, skriver Riksbanken.
För att återgå till den historiska husprisutvecklingen. För 34 år sedan betalade en husköpare i genomsnitt 188 000 kronor för en villa. Förra året hade snittpriset stigit till 1 811 000 kronor. En prisökning med 1 623 000 kronor på 34 år eller 47 735 kronor om året.
Den procentuella ökningen är större för snittpris än för fastighetsprisindex vilket beror på att indexet tar hänsyn till fler faktorer, bland annat standard och läge.
När det gäller regionala skiilnader, finns statistik från och med 1988. Under de senaste 20 åren har huspriserna stigit mest procentuellt sett i skånska Lomma; med 418 procent till 3,4 miljoner för snittvillan. Allt enligt statistik från SCB.
De dyraste villorna återfinns dock inte i Skåne utan i Stockholms län och listan toppas av Solna där genomsnittshuset i dagsläget betingar ett pris av 6,4 miljoner. Solnavillan har ökat i värde med 373 procent sedan 1988. Näst dyrast är det att bo i hus i Danderyd, 6,2 miljoner, där har priserna stigit med 281 procent sedan 1988.
Längst ned på listan hittar vi Norsjö kommun i Västerbottens län, där har priserna backat med 1 procent sedan 1988. I Norsjö kostade genomsnittshuset 294 000 kronor förra året. De billigaste husen i Sverige återfinns dock i Åsele i samma län; där får man i genomsnitt betala 278 000 kronor för en villa. Åselevillan har ökat med 27 procent i pris sedan 1988.
Genomsnittet för hela landet är ett huspris på 1,8 miljoner kronor och en värdeökning med 223 procent sedan 1988, enligt SCB.
För att sätta huspriserna i relation till något annat kan man ta utvecklingen på Stockholmsbörsen. Visst har huspriserna utvecklats gynnsamt i stora delar av landet, men det är ingenting mot vad Stockholmsbörsen har gjort.
Generalindex har gått upp med 3 215 procent mellan januari 1980 och december 2008. Lägg årets uppgång till det och vi hamnar på en uppgång med 3 260 procent på 29 år, en värdeökning med drygt 32 procent per år i genomsnitt.
December 10th, 2009 by admin | 76 Comments »